20 november till 12 december

Som vanligt finns alla fågelbilder under länken fåglar/birds och alla andra bilder finns under länken resor/travels.

Perito Moreno glaciären

Detta var en resa som vi länge tänkt göra och som nu blev av. När vi var i Peru för 15 år sedan anlitade vi Inca Tours i Malmö för att sätta ihop den resan. Vi var mycket nöjda då och nu kontaktade vi dem igen. Ett stort tack till Patricia för all hjälp med resan.

Från början var det inte meningen att vi skulle besöka Rio de Janeiro men eftersom planet från London mellanlandar där, så kunde vi lägga in 5 nätter i Rio på vägen hem utan någon större extrakostnad. Men med facit i hand hade vi hellre stannat längre i Argentina men mer om detta senare. När det gäller fågelskådningen såg jag 256 arter i Argentina, vilket jag är mycket nöjd med. Av dessa var hela 149 nya arter. Men det blev bara 76 i Brasilien, en missräkning men för varmt och även lite fel säsong tror jag.

Så schemat blev följande:

Flyg från Kastrup till Heathrow, sedan vidare till Buenos Aires men med 1,5 mellanlandning i Rio.

4 nätter i Buenos Aires, stadstur, fågelskådning och sightseeing

2 nätter på Pampas, transport T/R Buenos Aires med privat bil till Estancia La Bandada, ridning, god mat i mysig miljö

2 nätter i Trelew, flyg från Buenos Aires, valskådning från båt och utflykt till Valdes halvön, besök på pingvinkoloni.

4 nätter i El Calafate, direktflyg från Trelew, glaciärer och fågelskådning, naturupplevelser

3 nätter i Puerto Iguazu, flyg via Buenos Aires, Iguazufallen och fågelskådning.

5 nätter i Rio, flyg från den brasilianska sidan, stadstur, fågelskådning, folklivet längs Copacabana

Vi började med sen eftermiddags flygning från Kastrup till Heathrow för att sedan vid tiotiden på kvällen fortsätta till Rio, där vi mellanlandade i en och halv timme och då fick vi inte lämna planet. Sedan flög vi vidare i tre timmar och landade i Buenos Aires vid lunchtid och då var vi riktigt trötta. Vi blev hämtade av agenten som körde oss till hotellet och av honom fick vi även lite nödvändig information om detaljer avseende vår resa. Efter en kort vila på rummet gick vi en runda i närområdet bl.a. fanns det en liten park med de första nya fågelarterna samt en vacker kyrka som vi tittade in i. På kvällen gick vi till en trevlig italiensk restaurang för att sedan krascha i sängs.

Efter en god natts sömn och en bra frukost blev vi hämtade av vår privata guide samt en chaufför. Detta var mycket praktiskt då vi blev avsläppta vid de platser som vi besökte och sedan ringde guiden efter bilen när vi var färdiga, sparade mycket tid istället för att leta parkering. Vi besökte bl.a. en vacker park, Plaza de Mayo med presidentbyggnaden Casa Rosada, där Evita Peron möte folkets jubel från balkongen.

Plaza de Mayo med Casa Rosada

Det blev lunch i den bohemiska och färgglada stadsdelen La Boca, jättetrevligt område. På vägen tillbaka gjorde vi ett besök i Buenos Aires ”docklands”, en helt ny stadsdel med imponerande byggnader. Vi fortsatte sedan till den fantastiska kyrkogården där Evita Peron ligger begravd. Eftermiddagsfikan blev en stor god glass på guidens favoritställe. Att ha en egen guide är så klart lyxigt men man får mycket mer ut av allt och kan improvisera istället för att vänta på att alla i en grupp hela tiden.

La Boca

Nästa dag var det dags för lite fågelskådning. Vi hade via Sandpipers Tour arrangerat privata guider i Buenos Aires, El Calafate och i Iguazu. Detta fungerade perfekt och vi är mycket nöjda med servicen från deras sida under vår resa. De satte upp en grupp på WhatApp där jag snabbt kunde få kontakta med alla inblandade.

Vi blev hämtade direkt efter frukost av vår guide Alejandro och sedan åkte vi till Reserva Ecológica Costanera Sur, ett ganska stort urbant reservat som ligger vid kusten mitt i Buenos Aires. Artlistan på Ebird är på hela 347 arter! Området är ganska lättskådat med breda grusvägar och spångar på vissa platser. Tyvärr var det varmt och soligt denna dag samt att det har varit torrt länge så själva våtmarksområdet var tomt på fåglar, så trög skådning. Vi gick där ett par timmar och fick ihop 70 arter varav 32 nya för mig, så helt OK. Efter detta käkade vi lunch precis utanför reservatet och sedan lämnade vi av Agnetha vid hotellet för att åka till en park som heter Parque Palermo. Här var det lite bättre fototillfällen men tyvärr inte så mycket fågel. Jag hade hoppats på lite fler arter under dagen men helt OK. På kvällen var det dags för en tangoafton. Jag var lite skeptisk till detta men det var en fantastisk föreställning och vi blev serverade en god tre rätters middag med en god flaska Malbec, kan rekommenderas.

Reserva Ecológica Costanera Sur

Skådning i Costanera Sur

Nästa dag dvs sista dagen i Buenos Aires tog vi en lång promenad till själva city och affärscentrum samt käkade lunch. Bl.a. besökte vi en fantastisk bokhandel som finns i en gammal teatersalong. Det blev många steg i härligt väder.

Nästa dag blev vi hämtade för att ta oss till den regionala flygplatsen i Buenos Aires. Det kändes faktiskt lite tungt att åka ifrån La Bandada för vistelsen här var helt suverän, men nu väntade nya äventyr. Vi var i god tid till flyget till Trelew så vi hade tid för lunch på flygplatsen. Efter två timmars flygning anlände vi till Trelew där vi blev hämtade och körda till Puerto Madryn, staden där vi skulle bo. Detta tog ytterligare en timme så det var nästan kväll när vi kom fram. Vi fick tips om en bra restaurang, Malon, av chauffören så vi gick dit och åt lamm på patagoniskt vis, mycket gott. Hotellet var ganska trist men rummet hade en fin utsikt över havet och vi sov gott.

Efter en ok frukost blev vi hämtade med en minibuss för nu var det en utflykt i grupp. Vi åkte många timmar under dagen, det mesta på grusväg. Det fanns inte så mycket att titta på den mesta tiden då det bara var torra gräs och buskmarker. Första stoppet blev vid ett informationscenter där vi kunde lära oss en hel del om Valdeshalvön och faunan där. Hela halvön är upptaget på Unescos världsarvslista och är en av världen mest betydande marina miljöer. Nästa stopp var en plats där vi gick ut på några spångar med utsiktspunkter och där kunde vi se sjöelefanter ligga på stranden.

Men vi fick inte gå ner på stranden utan man skulle hålla sig uppe på branten. Vi gick en liten runda här och hade hela tiden fin utsikt över havet och på håll såg vi vår första pingvin. Vi käkade även en enkel lunch här på restaurangen och helt plötsligt dök det upp en kul figur utanför ingången, en large hairy armadillo.

På vägen tillbaka gjorde vi ett kort stopp vid en liten koloni av Magellanpingviner, så söta och orädda. Slutet av november brukar innebära att valarna som håller till här i bukten har i stort sätt försvunnit men inte i år. Så nu åkte vi till en liten by, köpte biljetter till båtturen och snart var vi på väg ut i fint väder. Efter kanske 20 min såg vi plötsligt den första blåsningen från en sydkapare, som är de valar som finns här. De är 15-17 m långa och väger drygt 50 ton så mäktiga djur. Snart kom vi riktigt nära några individer och vilken häftig upplevelse. Under turen såg vi nog 10–15 valar varav några var kalvar. Antalet överraskade oss då vi hade låga förväntningar p.g.a. att det var sent på säsongen.

Sydkapare

Färden tillbaka till Puerto Madryn var dryg men trots all körning på grusvägar så var det till slut värt det. Vi gick faktiskt tillbaka till samma restaurang men denna gång åt vi en god fiskrätt.

Dagen efter var det från början meningen att vi skulle åka en heldagstur med en grupp och besöka pingvinkolonin Punta Tombo. Denna ligger drygt 2,5 timmar från Puerto Madryn. Men p.g.a. flygändring så fanns det nu ett direktflyg från Trelew till El Calafate och då slapp vi först flyga upp till Buenos Aires och sedan ner till El Calafate. Det innebar då att vi inte kunde åka med gruppen då vårt plan gick redan vid fyratiden utan vi fick en egen privat guide, helt perfekt. Inca Tours hade meddelat deras agent att vi var natur- och fågelintresserade och detta visste vår trevliga och kunniga guide om, tack Patricia. Guiden hette faktiskt Washington och var från Uruguay. Första stoppet blev nu ett våtmarksområde utanför Trelew. Här fanns några dammar med en hel del änder och flamingo. Tyvärr låg det i närheten av en soptipp men trots detta väl värt ett besök.

Efter detta tog guiden en bra grusväg som gick parallellt med huvudvägen för då hade vi möjlighet att se mer djur samt att det var lättare att stanna. Ett av djuren som han hoppades att vi skulle få se var patagonian mara, ett väldigt konstigt djur som tillhör gruppen gnagare och som ser ut som en mix av olika djur. Vi hade turen att se två stycken komma skuttandes på ett roligt sätt. Tyvärr är bilden inte så skarp p.g.a. värmedaller.

Patagonian mara

Guiden har berättat att han visste en plats vid kusten som vi kunde köra ner till och där fanns sjöelefanter på nära håll samt några sällsynta fåglar, så dit körde vi. Det var en mycket vacker plats men svår att nå, tur att vi hade en fyrhjulsdriven bil.

Sjöelefanter

Snart var vi framme vid Punta Tombo. Här finns världens största koloni av magellanpingviner. Guiden sa 150 000 par men vissa uppgifter säger upp mot en miljon individer vissa år. Här gick vi en lång runda och överallt fanns det pingviner som var helt orädda.

Punta Tombo är helt klart värt att besöka trots det stora avståndet dit men med privat guide blev det mycket smidigare och vi fick se mer. Vi käkade en enkel lunch där och sedan körde vi stora vägen tillbaka till Trelew och flygplatsen. Planet gick än en gång i tid och snart väntade södra Patagonien. Vi landade ganska sent på kvällen så efter incheckning gick vi direkt ut och åt middag. Hotellet var helt OK, lite gammal rustik inredning men det låg centralt och bra. Tyvärr gick vi in på en italiensk restaurang och beställde pizza som var bland den sämsta vi ätit. Nu var det ett helt annat klimat och en kall bitande vind fick vi kämpa med, kanske bara 5-7 grader.

Nästa dag stod en hel dags fågelskådning med guide på schemat. Guiden som hette Sebastian, berättade att han bodde 30 mil från El Calafate och hade startat hemifrån väldigt tidigt på morgonen. Eftersom vi startade innan frukost hade Sebastian fixat matpaket som vi hämtade i receptionen, bra service. Vi började i naturreservatet Laguna Nimez som ligger direkt i anslutning till El Calafate. Det var klarblå himmel med bara några plusgrader och en kylig frisk vind. Hela tiden hade vi en bakgrund bestående av snöklädda berg, otroligt vackert och vilt landskap. Vi gick runt hela det trevliga reservatet där hittade vi många fina nya fåglar och jag fick många bra fototillfällen.

Laguna Nimez

Spectacled tyrant

Chiloe Wigeon

När vi gått runt hela sjön hade besökscentrat öppnat. Sebastian kände några som jobbade där och fick bra tips bl.a. var vi kunde hitta Magellanpipare, en av världen sällsyntaste vadarfåglar. Vi fick köra en bit bort där vi parkerade bilen. Nu hade vi en lång blåsig promenad framför oss för att komma till lokalen. Snart hittade Sebastian en Magellanpipare. Vi närmade oss försiktigt och snart var det fotoläge. Magellanpiparen är en fågel som är på väg att försvinna då deras habitat minskar i antal. Enligt Sebastian finns det bara cirka 200–300 individer kvar, så en unik upplevelse men lite trist på samma gång.

Magellanpipare

Nästa plats vi besökte låg en halvtimme utanför El Calafate och nu körde vi en slingrande grusväg upp till en stängd restaurang med en skidlift. Här hittade Sebastian alla de arter som han ville vi skulle se här och några av dem är svårsedda. Jag lyckades faktiskt få bilder på de flesta och här är alla nya för mig. Vi såg även en south american grey fox och en hare som faktiskt är samma fälthare som hos oss. Sedan körde vi vidare ut på den patagoniska stäppen, ett fantastiskt vackert landskap.

Vi stannade och gick ut till en våtmark där vi inte hittade något speciellt men vi såg en kondor komma glidande. Senare längs vägen dök det även upp en pilgrimsfalk. Tyvärr hittade vi inte Sydamerikas motsvarighet till struts, mindre nandu heter den. Vi var inte tillbaka i El Calafate förrän vid femtiden men det hade varit en lyckad dag, mycket tack vare Sebastian men också att få vistas i den vackra och vilda miljön. Denna kväll gick vi till en finare restaurang och åt en fin köttbit som vi sköljde ner med ett gott argentinskt vin.

Nästa dag var en heldagsutflykt till den berömda Perito Moreno glaciären. Vi blev först hämtade av en minibuss men senare bytte vi till en större buss. Glaciären ligger cirka 8 mil från El Calafate och det tog två timmar dit inklusive två mindre stopp. Men det är en vacker väg och idag fick Agnetha syn på några mindre nandu, deras struts, längs vägen. Väl framme fick vi instruktioner hur man besöker glaciären. Det finns olika nivåer på de fina spångarna man går runt på och de har många vackra utsiktsplatser. Perito Moreno glaciären ligger i Los Glaciares National Park och är en av 48 glaciärer i Southern Patagonian Ice Field. Den är 250 kvadratkilometer och har en längd på 30 km. Fronten är 5 km och är i snitt 60 m hög, så den är imponerande. Här kom det faktiskt några snöflingor men när solen kom fram var det skönt. Vi avslutade besöket med att ta en båttur längs ena sidan av glaciären, häftigt.

Perito Moreno glaciären

På kvällen gick vi i snålblåsten till en sushirestaurang då vi inte var sugna på kött, vilket var det som de flesta restauranger serverade.

Nästa dag stod ett besök på Estancia Cristina på programmet och då skulle vi besöka Upsala glaciären . På pappret inte så imponerande men det blev en fantastisk dag med många häftiga upplevelser, en stor överraskning och kanske den häftigaste dagen under resan. Vi börjande med att åka buss i nästan en timme till en liten hamn där vi gick ombord på en imponerande och lyxig katamaran. Båten hade nog plats för 200 personer men vi var kanske 20, så massor av plats för att fotografera.

Vi åkte ut på Lago Argentino som är Argentinas största sjö. Runt om var det ett vackert och vilt landskap och efter en timme började vi se isberg av olika storlek.

Snart stötte vi på ett vackert blått isberg. Vi åkte nog runt en timme och var imponerade av omgivningarna. Efter detta åkte vi mot Estancia Cristina som ligger inne i en vik.

Detta isberg har vält och den blåa färgen kommer av att den delen har varit under ytan, den lilla ljusare delen som syns tills höger har varit ovan ytan.

Det första vi fick göra var att sätta oss i en fyrhjulsdriven lastbil som tog oss på en smal och skumpig väg upp till Upsala glaciären. Det tog 45 minuter så vi var lite mörbultade när vi kom fram.  Sista biten fick vi gå men väl upp hade vi en sanslös vacker utsikt över glaciären och bergen runt om. Upsalaglaciären har fått sitt namn efter att en forskningsexpedition från Uppsala universitet som besökte den 1907 men stavas bara med ett p.

Efter en lika skumpig färd tillbaka var det äntligen dags för lunch. Nu blev vi serverade en suverän tre rätters lunch inklusive ett gott vin, den bästa maten under hela resan och detta var långt ute i ingenstans. Under måltiden hade en fantastisk utsikt över landskapet.

Efter lunchen fick vi en lite guidad tur runt estancian och besökte ett lite museum, intressant. Estancian grundades 1914 av Joseph Percival Masters, en engelsman som hade kommit till Patagonien med sin fru 1900. Estancian fick sitt namn för att hedra Masters dotter Cristina. Det måste varit en kamp för att kunna överleva här ute så långt från den övriga civilisationen. Det går att övernatta här men det är riktigt dyrt.

Estancia Cristina

När vi promenerade ner till båten fick jag syn på denna vackra gås, vilket jag hade hoppats på. Det är en gråhuvad gås (Ashy-headed goose)

Nu hade vi först en och en halv timme med båt och sedan en timme med buss så vi var trötta när vi kom till rummet , men vilken dag det hade varit.

Nästa dag hann jag gå ner till Laguna Nimez innan frukost då det bara tar 15 minuter att gå dit. Idag var det nästan vindstilla och ett vackert ljus att fotografera i. Det blev faktiskt även några nya arter.

Black-faced ibis

Nu började den långa transportdagen. Vi checkade ut kl 10, blev hämtade med privat taxi kl 12 och åkte till flygplatsen. Flyget gick sedan som vanligt i tid vid tvåtiden och det tog tre timmar till Buenos Aires. Här hade vi två timmar innan flyget till Iguazu gick så vi passade på att äta några goda empanadas. Flyget till Puerto Iguazu tog nästan två timmar och vi landade i mörker samt ösregn. Nu möttes vi av nästan 30 graders värme och en luftfuktighet på 80-90 procent, lite skillnad jämfört med Patagonien. Vi blev som vanligt hämtade av privat chaufför och efter en halvtimme var vi framme till vårt boende som låg i ett regnskogsområde bara en liten bit utanför staden. Det blev en kort promenad runt anläggningen innan vi stupade i sängs.

Nästa dag var fågelskådning som gällde och guiden Martin hämtade oss kl 06.30. Nu var det helt andra fåglar som gällde. Vi började skåda bara en bit från lodgen och såg många vackra fåglar. Efter detta stopp körde vi till den berömda Väg 101 men problemet var att det hade regnat mycket den senaste tiden. Väg 101 är en s.k. röd grusväg som när det regnar blir till en hal lerig väg. Guiden körde bara en liten bit in på vägen och parkerade. Sedan gick vi några stigar och spanade i den täta vegetationen, svårskådat med andra ord. Men det blev ändå många nya arter tack vare guiden, annars hade det nog varit jättesvårt.

Turqouise-fronted amazon

Vi körde sedan in till Puerto Iguazu, en stad som gränsar både till Paraguay och Brasilien. Här åt vi lunch på en av Martins favoritrestauranger, pasta med en kall öl satt fint. Sedan åkte vi till en privat trädgård som låg i ett villakvarter. Här har familjen sedan 25 år matat kolibrier och andra fåglar. Man får betala en liten inträdesavgift men det gäller att hålla koll på när det är öppet här. Här surrade massor av kolibrier och vi hade sex arter här varav två nya för mig, häftigt ställe.

Versicolored emerald

Nu hade blivit riktigt varmt, nog 35 grader, så vi släppte av Agnetha vid lodgen och sedan fortsatte vi till Väg 101 igen. Denna gång gick det att köra lite länge för vägen hade torkat ut och ingen regn i sikte. Vi gick en dryg timme i tät regnskog innan vi gav upp, inte så mycket fågel p.g.a. värmen. Men under dagen såg vi nästan 100 arter varav 48 var nya för mig, så ändå nöjd. Jag fick även se en hel del vackra fjärilar. Men utan guiden hade det inte blivit så lyckat.

Väl tillbaka till lodgen blev det ett bad i den fina poolen samt en välförtjänt drink. På kvällen åt vi i restaurangen som fanns på lodgen och där maten var god.

Nu var det dags att åka och titta på de berömda vattenfallen Iguazu. De ligger på gränsen mellan Argentina och Brasilien men största delen finns i Argentina. Hela området är en nationalpark på båda sidor om floden. Fallet består beroende på vattenmängden av upp till 275 fall på en sträcka av nästan 3 km och har en höjd som varierar mellan 60–80 meter. Som jämförelse så är Victoriafallen högre men har mindre vatten och Niagara är lägre men har mer vatten under normala förhållanden. När vi besökte Iguazu var vattenströmningen dubbelt det normala d.v.s. 3 miljoner liter i sekunden. En månad tidigare hade det varit 15 miljoner vilket hade inneburit att vissa delar av spångarna spolades bort. Detta innebar tyvärr att vi inte kunde gå längs bort mot brasilianska sidan där man har det bästa utsikten på det största fallet som kallas Djävulens gap.

Vi blev hämtade med en minibuss 07.30 och efter några stopp för att hämta upp fler personer var vi framme vid entrén innan nio. Men redan nu var det mycket folk på plats. Vi skulle gå runt i grupp så efter lite information och biljettutdelning gick till tågstationen. Vi fick nu åka ett litet minitåg till utgångspunkten. Vi började med den övre delen och hela tiden gick vi på spångar och passerade många vackra utsiktsplatser. Överallt fanns det vatten som strömmade och ett mäktigt dån hördes hela tiden.

Över fallen så flög det runt en speciell fågel som heter vattenfallsseglare på svenska, vilket passande namn. Vid ett tillfälle kom vi nära deras bon som finns på klippväggarna precis intill fallen. Spontant tycker man att det kan väl inte vara någon mysig miljö att häcka i men det finns ju inga fiender som kommer åt bona.

Great dusky swift (vattenfallsseglare)

Det var mulet denna dag och ibland kom det några regndroppar men enligt guiden var det bara bra för annars hade det varit för varmt. Sedan gick vi nedre delen och totalt gick vi nog i ett par timmar. När vi kom tillbaka till utgångspunkten var det dags att äta en enklare lunch. Därefter blev vi körda till vårt boende och nu blev det ett besök vi poolen inklusive en välförtjänt kall drink. Innan middagen gick jag en liten runda i närområdet som nästan är tät regnskog, hittade faktiskt några häftiga fåglar. 

Barred antshrike

Nu var det dags att byta land från Argentina till Brasilien. Vi blev hämtade vid lunchtid och med hjälp av chauffören tog vi oss igenom gränskontrollen. Den låg bara en kvarts körning från vårt boende och efter ytterligare en kvart var vi framme vid flygplatsen. Det var faktiskt en rätt så stor flygplats men inte så många resenärer. Det fanns t.o.m. en fin lounge som vi hade tillgång till. Flyget till Rio tog en och en halv timme och väl framme var det kväll. Vi blev som vanligt hämtade och körda till vårt jättefina hotell som ligger direkt vid Copacabana stranden.

Vår chaufför som hämtade oss delade med sig en hel del råd inför Rio men det mesta var restriktioner, inte ha värdefulla föremål på sig, inte ha mobilen synlig, inte gå till vissa områden m.m.  Detta innebar att jag aldrig bar med mig min kikare vilket jag alltid gör under våra resor. Det ska sägas att detta gjorde att vi inte kändes oss bekväma med att röra oss, vilket gjorde att vi inte kunde njuta av den vackra staden Rio de Janeiro som vi hade önskat.

Nu var klockan nästan nio på kvällen så det blev bara en enkel måltid och en öl på restaurangen precis utanför hotellet.

Nästa dag var det dags för lite fågelskådning igen. Vi hade bokat en guide som heter Ricardo Barbosa via hans hemsida Pica-Pau Tours. Han var trevlig och pratade riktigt bra engelska men Agnetha tyckte han körde för fort. På grund av värmen valde vi att åka lite längre och upp till en nationalpark som heter Serra dos Orgaos på 900-1000 m höjd. Här var det svalare med bara cirka 25 grader och här gick vi en ganska lång runda på höga spångar i tät regnskog. Tyvärr kändes det som om det var låg aktivitet på fåglarna även om vi hittade några endemiska rariteter som bara finns här i de s.k. atlantiska regnskogarna. Vi käkade vår lunch som vi hade köpt längs vägen och sedan gick vi en kort bit på en stenig och brant stig. Men efter en stund gav vi upp, för varmt trots att vi var på lite högre höjd samt för lite aktivitet på fåglarna. Ändå blev det 15 nya arter för mig. När vi körde tillbaka till Rio så en bit innan längs motorvägen visade termometern i bilen 44 grader!

Brassy-breasted tanager

Yellow-lored Tody-Flycatcher

Vid Copacabana var det bara 35 grader och det blåste en skön bris från havet. Nu blev det ett härligt bad på den ikoniska stranden, häftigt.

Efter badet tog vi en öl i hotellets takbar med en fantastisk utsikt över hela CopacabanaI. Innan middagen gick vi en lång runda längs strandpromenaden, vilket härligt folkliv. . Vi tog så klart en caipirinha vid en av de många små barer och restauranger som finns här längs stranden. Idag hittade vi en mysig kvarterskrog precis runt hörnet där vi åt en mycket god pastarätt.

Efter den fina frukosten var det dags för ännu en dag med skådning. Vi blev hämtade en guide som även idag heter Ricardo. Då han hade problem med sin bil kom han i taxi som vi sedan använde för att åka till Tijuca National Park. Parken ligger i Rios sydöstra del och vissa delar ligger på lite över 500m höjd. Här finns många fina leder att gå på och en hel del fåglar, men även här kändes det lugnt. Parken är ett populärt mål för rekreation och motion.

Skådning med Ricardo Parrini, mannen som 1996 ensam återupptäckte fågeln kinglet calyptura efter 119 år. Två dagar senare såg han och tre andra personer två fåglar och sedan dess inga fler observationer, snacka om blocker!

Även här är det skådning i tät regnskog men med Ricardos hjälp hittade vi en hel del fågel men inte så mycket som jag hade hoppats på. Vi bestämde oss för att åka till Rios Botaniska trädgård som är trevlig att gå runt i men har även bra skådning. På vägen dit stannade vi vid ett ställe som heter Vista Chinesa, en plats  med en litet tempel och med en fantastiskt utsikt över stora delar av Rio.

Vista Chinesa

Nästa stopp var ett mysigt lokalt café där vi käkade lunch. Vi löste inträde till den botaniska trädgården och började gå runt. Så klart finns det många vackra och exotiska växter här men även små dammar och en liten bäck.

Calico flower, en piprankeväxt

Parken är helt klart värt ett besök och här var det inga problem att gå runt med kamera och kikare. Det blev faktiskt sex nya arter för mig här och även en ny apa, den söta black-tufted marmoset.

Slaty-breasted wood rail, Botaniska trädgården

Black-tufted marmoset, Botaniska trädgården

Väl tillbaka till hotellet blev det en fruktsmoothie i takbaren samt bad i takpoolen. Senare gick vi tillbaka till samma mysiga restaurang runt hörnet och kvällen avslutades med På spåret, det var ju fredag kväll!

Nästa dag var det en heldagstur i Rio på schemat och då skulle vi bl.a. åka till Jesusstatyn och Sockertoppen. Vi blev hämtade med en minibuss och bland de andra deltagarna fanns det många olika nationaliteter. Tyvärr hade vi otur med vädret för första gången. Det var disigt och ibland duggregn. Vi började med att ta tåget upp till Jesusstatyn och hela resan var det dålig sikt. När vi kom upp såg vi inte mer än siluetten av Jesus trots att vi stod vid foten av den. Inte heller såg vi något av den fina utsikten över Rio som man brukar ha här upp, klar missräkning. Det var även lite småkyligt i duggregnet.

När vi kom ner igen med tåget åkte vi först till en kyrka som vi gick in i, men den var inget speciellt. Sedan gjorde vi även ett stopp utanför den berömda fotbollsstadium Maracana. Nu var det dags för lunch på en köttrestaurang. Vi fick själv ta alla tillbehör från en stor buffé och sedan sprang det hela tiden runt kypare och serverade olika sorters kött, korvar, kyckling m.m. Oftast skar de från större köttbitar, det var faktiskt riktigt gott.

Nu skulle vi besöka den berömda Sockertoppen. Det sker i två steg med en brant och snabb linbana. Efter första etappen finns det en nivå med affärer och matställen som man går runt ibland innan det är dags för nästa linbana upp till toppen. Tyvärr var det även här disigt och molnigt så utsikten var inte alls som vi hade hoppats på. Men det är en häftig linbana att åka upp med.

Utsikt från översta nivån ner mot nedre.

Lite utsikt över Rio hade vi trots det dåliga vädret.

När vi kom tillbaka till hotellet gick vi en lång promenad längs Copacabana, det behövde vi efter all bussåkning. Tyvärr blåste det så mycket att det inte gick att bada p.g.a. vågorna. Denna kväll åt vi middag på hotellet men där blev vi faktiskt lite besvikna.

Sista dagen på vår resa började vi med att gå hela strandpromenaden och då det var söndag var det ett otroligt folkliv längs Copacabana. Bilvägen längs stranden var avstängd och det var en löpartävling här. I vattnet var det simtävling, man spelade och tävlade i olika bollsporter och vissa varianter hade vi aldrig sett tidigare. Häftig musik hördes lite överallt, vilken härlig folkfest. Idag fortsatte vi ända bort till nästa fina och kända strand i Rio som heter Ipanema. Denna vackra strand ligger i ett finare område och har ingen större väg precis intill. Här finns mer lyxiga caféer, restauranger och butiker. Det kändes som det var lite mer avslappnat här och man förstår att det är ett dyrt område att bo, speciellt som det anses vara ett av de säkraste områdena i Rio. Vi passade på att köpa några fina handgjorda armband till alla barnbarnen av en försäljare längs stranden.

Ipanema beach

På eftermiddagen tog vi en taxi till ett närliggande köpcentrum. Det var riktigt fint med många mer eller mindre exklusiva affärer. Men det kändes dyrt nästan överallt så vi köpte inget här. Det blev bara en enklare måltid denna sista kväll.

Efter frukost och utcheckning vid tiotiden samt en tidig lunch på hotellet blev vi hämtade och körda till flygplatsen. Även hemresan gick enligt tidtabell och efter mellanlandning i London anlände vi till Köpenhamn vid tvåtiden på eftermiddagen nästa dag. Innan vi reste till iväg hade vi funderingar på hur alla flygresor, bagage, hämtningar, utflykter och bokningar skulle fungera i Argentina, men där fungerade allt perfekt. Därför var det lite ironiskt att när vi skulle ta tåget över bron så var först två tåg inställda och det tredje blev mer och mer försenat medan vi stod och väntade i kylan. När det till slut kom var det så mycket människor som vill åka med att vi knappt kunde stiga av vid Hyllie då tåget var fullproppat.

Om vi ska sammanfatta resan så är vi mycket nöjda, framför allt med Argentina. Det är lätt att tänka, hur kan ett land fungera som har över 100 % årlig inflation, men det gör det. Det enda problemet var att vid en hel del tillfällen gick det inte att göra sig förstådd på engelska även vid s.k. turistställen. Tyvärr kan vi inte spanska. Argentina är ett mycket vackert land och har mycket att erbjuda. Det är inte många länder där man kan besöka glaciärer för att sedan samma dag flyga till norra delen där det är tropiskt klimat och regnskog. Som en guide sa till oss: We are a rich country with poor people, så sant. Många har det svårt i Argentina.

Brasilien är vi lite kluvna till. Rio de Janeiro är en vacker stad men svår att njuta av. Det skulle vara intressant att besöka andra platser i Brasilien för att se om Rio är representativt för landet.