Här är en liten blogg om vår fantastiska vistelse i Kgalagadi Transfrontier Park 2017

Längst ner hittar ni en lista på de fåglar och djur som vi såg i parken. Under flikarna Resor och Fåglar finns många fler bilder från hela vår Sydafrikaresa.

Kgalagadi Transfrontier Park

Men vi börjar med lite information om parken. Parken ligger som en kil upp mellan Namibia i väster och Botswana i öster. Största delen av parken ligger i Botswana. Det finns tre camper, den största heter Twee Rivieren och det två övriga Nossob och Mata-Mata. Här kan man bo i stugor, vilket vi gjorde, eller tälta. Detta är då innanför ett skyddande staket men det finns även platser inom parken där man kan campa utan staket. Det sistnämnda är mycket populärt hos sydafrikanerna som kör runt i safaribilar och har tält på taket där de sover. Parken är mycket populär och ska man boka plats måste man vara ute i mycket god tid, bokning släpps löpande 8-9 månader innan men det blir snabbt fullbokat.

Parken har två huvudvägar längs två uttorkade flodfåror, men som ungefär vart tionde år får så mycket regn att det blir riktiga floder. Men vatten finns i marken på 40-50 meter ner och dit når de stora akaciaträdens rötter. Dessa träd ger nödvändig skugga för många djur.

Springbockar under akaciaträd

Den västra vägen, som går till Mata-Mata och som ligger precis vid gränsen till Namibia, tar cirka 3,5 timmar. Den östra går till Nossob och tar 4,5 timmar, men fortsätter sedan upp till Unions End vid Namibia gräns och detta tar ytterligare 3 timmar. Men eftersom det finns mycket att titta på så blir restiden i praktiken längre. Detta innebär att man i stort sätt är tvungen att övernatta i Nossob eller Mata-Mata. Vägarna består av grus som ibland är mest sten och hålor men norrut blir det rena sandvägar. Allt eftersom solen värmer blir dessa sandvägar mer och mer besvärliga och jag skulle rekommendera fyrhjulsdrift. Vi körde en Toyota Rav4 med hög frigång men utan fyrhjulsdrift och vi fastnade i sanden vid ett tillfälle.

Parken tillhör södra Kalahari vilket innebär ett nästan ökenklimat med mycket buskar och lite gräs. Men längs flodbäddarna finns många stora akaciaträd och med 1-2 mils mellanrum finns det vattenhål. Här pumpas det upp vatten från underjorden. Till dessa vattenhål kommer många djur för att dricka och samlas kring. Därför att det ganska enkelt att få se alla djur i parken då de oftast finns längs vägarna dvs flodbäddarna och vattenhålen. Här finns en helt annan flora och fauna jämfört med t.ex. Krugerparken. Big five finns inte här då det inte finns elefanter, noshörning eller buffel i parken. Men i Kgalagadi är det enklare att syn på djuren och det finns många kattdjur här: lejon med svart man dvs kalaharilejon, geparder, leoparder och afrikansk vildkatt. Sedan finns här gemsbock, springbock, brun hyena och de härliga lustigkurrarna surikaterna. Glöm inte att åka med campernas kvällsturer för då kan man ha turen att få se en hel del nattaktiva djur som t.ex. honungsgrävling, jordsvin, piggsvin och springhare.

Gemsbok

Springbok

Surikater

Det fantastiska trädet med alla fågelbon byggda av social weaver.

Det är lite besvärligt att ta sig till parken, från Kapstaden är det drygt 100 mil att köra med bil, vilket vi gjorde och som vi delade upp på 3 dagar. Från Johannesburg är det drygt 90 mil. Men från Johannesburg går flera dagliga flyg till Upington som tar cirka 1,5 timme, sedan har man cirka 25 mil kvar till Twee Rivieren. Det är helt klart värt besväret att besöka denna fantastiska plats. Förrutom alla fantastiska djur så möter man här genuint naturintresserade människor som gärna pratar med en och som är mycket vänliga och hjälpsamma. Många åker hit för att fotografera. Till skillnad från t.ex. Kruger så är det mindre besökare och parken känns mer genuin, vild och fascinerande. Parken är magiskt vacker på sitt karga sättoch vi längtar tillbaka.

Dag 1   25 oktober 2017

Vi hade bott sista natten innan Kgalagadi på Dundi Lodge, som ligger vid Augrabie Falls och Oranjefloden. En fantastisk lodge med mycket fågel i närområdet och med egen restaurang, kan rekommenderas.

Dundi Lodge

Dagen innan besökte vi vattenfallen och vandrade lite på några leder. Här hittade jag ganska lätt nya fågelarter för min Sydafrikalista bl.a. black-chested prinia, pale-winged starling, dusky sunbird och orange river white-eye. Oranjefloden är mycket viktig för hela denna region och från ovan är den som en enda lång grön oas. Här tas vatten till odlingarna som breder ut sig några 100 meter runt floden. Här odlas mycket frukt och grönsaker men även vindruvor, både för vintillverkning och till russin. Detta är Sydafrikas nordligaste vindistrikt vilket är lite märkligt då det lätt blir 40 grader varmt här under sommaren.

Dusky sunbird

Vi började med att köra de 12 milen in till Upington för att proviantera och att äta lunch. Till skillnad från Kruger så finns här bara restaurang i huvudcampen så det gäller att ha proviant med sig in i parken även om man kan köpa lite basvaror i de små butikerna i alla tre camper. Det finns även bensinmackar i alla camper. Sedan bär det av norrut 25 mil på en bra väg. 6-7 mil innan parken ligger Askham och där finns det bl.a. en bensinmack. Fyll på tanken här, i parken är det dyrare och ibland tar det slut vilket vi råkade ut för. En kissepaus längs vägen gjorde att jag fick syn på en ny art för mig, den läckra violet-eared waxbill. Nu började vi även se den vackra swallow-tailed bee-eater. Väl framme så checkade vi in vid gaten och betalade den dagliga avgiften för fem dagar samt fick alla nödvändiga papper. Twee Rivieren ligger precis på gränsen mellan Sydafrika och Botswana. Vill man fortsätta in i Botswana så måste man anmäla detta här, då deras gränskontroll ligger här. Annars så fungerar det som så att varje gång som man ska lämna en camp så ska man få sin ”körjournal” signerad och samtidigt anmäla vilket mål man har med dagens körning. När man sedan är framme så ska körjournalen signeras igen, allt för att ingen ska försvinna i parken eller bli utelåst när grindarna stängs. Det första vi sedan gjorde var att köra till bensinmacken för att få hjälp med att släppa ut luften ur däcken till cirka 1,5 kg, detta är viktigt. Detta gör man för att det ska bli mjukare att köra samt att det minskar risken för att vägarna blir som en skurbräda. Men regelbundet så kör man med vägskrapa för att jämna till vägarna, vilket är nödvändigt.

Vi körde sedan till vårt boende, lastade ur och bestämde oss sedan för att köra en bit in i parken till första vattenhålet cirka 1,5 mil innan det blev mörkt. Ganska snabbt märkte vi att vägen var i mycket dåligt skick, mycket ojämn och många hålor. Detta varade nästan fram till vattenhålet och vi började tänka på hur det skulle bli imorgon då vi skulle köra 17 mil till Nossob.  Längs vägen såg vi bara några antiloper samt lite fåglar. Senare på kvällen åt vi på restaurangen, helt OK. Innan vi gick till sängs så gick vi ut och tittade på en fantastisk stjärnhimmel.

Dag 2   26 november

Vi steg upp tidigt nästa morgon då grindarna öppnas kl 05.30. Efter en snabb frukost körde vi ner till vakten och fick ifyllt vår körjournal. Idag skulle vi köra till Nossob där vi skulle stanna två nätter. Vi började med att köra samma hemska väg i drygt en mil och snart var vi framme vid det första vattenhålet. Här fick vi syn på tre lejon, en gammal lejoninna och vad vi tror hennes två söner, vilken början på dagen. Vi stannade kvar länge för att riktigt njuta av lejonen, som ett tag kom nära vår bil.

Vi fortsatte sedan och vägen blev faktiskt bättre, som en vanlig grusväg nu. Nu började det dyka upp en hel del gemsbock och springbock. Ett annat vanligt djur vid alla vattenhål är svartryggad schakal. Vid de flesta vattenhål fanns också en hel del duvor, flyghöns och sparvar, som kom för att dricka.

Svartryggad schakal

Längs vägen såg vi en hel del rovfåglar bl.a. bateleur, martial eagle, tawny eagle, den vanliga pale chanting goshawk, pygmy falcon, red-necked falcon ochlanner falcon. Vid ett vattenhålen hade vi turen att se en vacker hane av både black och pallid harrier.

Pale chanting goshawk

Black harrier

Pallid harrier

Tawny eagle

Lite senare tog vi en paus vid ett fikaställe där det även finns toaletter. Det finns fyra sådana platser där man får gå av bilen på egen risk. Så vi satt där och fikade samt tittade på alla djur och fåglar som fanns runt om oss. Vi läste när vi kom tillbaka till Sverige om en händelse i denna park. En person öppnade skjutdörren till toaletten som normalt ska stängas automatisk. Då rusande en leopard mot personen och som tur var sprang ut innan dörren stängdes. Hur den hade hamnat där? Tur att vi inte hade hört talas om detta innan, men medan man satt och fikade så spanade man hela tiden av närområdet.

Toalett vid fikaställe mitt i lejonland

Vi fortsatte i långsam takt då det fanns mycket att titta på längs vägen och vid vattenhålen. Vi såg gnuer, springbock, gemsbock, kaprävar och fler lejon. Trappar är ganska vanliga i parken och vi såg Ludwig´s bustard, northern black korhan och den ståtliga kori bustard.

Kori Bustard

Northern black korhan

Vid tretiden var vi framme i campen, checkade in och fick signerat körjournalen. Jag la märke till att det fanns en hel del bilar vid bensinmacken och undrade varför. Då visade det sig att bensinen var slut och men att det kanske skulle komma påfyllning under eftermiddagen. Själv hade vi bara lite mer än halv tank och med tanke på att vi först skulle köra norrut dagen efter och sedan köra tillbaka till Twee Rivieren påföljande dag, så behövde vi fylla på. Som tur var kom tankbilen senare på eftermiddagen. Den kom då från Upington d.v.s. först 25 mil asfalt och sedan 17 mil grusväg, så chauffören fick övernatta. Nu var det riktigt varmt, 38 grader, så vi gick till den lilla fina poolen och svalkade av oss. Efter lite vila så gick jag en runda i campen och hittade en hel del trevliga fåglar, bl.a. pririt batis och common scimitarbill.

Pritis batis

Common scimitarbill

Till middag blev det en värmd paj med med ett gott vin, som vi tidigare hade köpt på en vingård. Senare på kvällen åkte vi på en guidad kvällstur. Vi såg tyvärr inte så många djur, höjdpunkterna var en kapkobra, springhare som nästan ser lite känguruaktig ut samt ugglorna spotted eagle owl och western barn owl. Innan vi gick och la oss gick vi till gömslet för att se om något hände vid vattenhålet men det enda vi såg var svartryggad schakal. Sedan stupade vi i sängs.

Dag 3   27 november

Upp tidigt, snabb frukost, få signerat körjournalen och sedan bar det iväg norrut. Vi hade som mål att köra 4-5 mil norrut för att sedan vända tillbaka igen. Här uppe runt Nossob är vägarna lite mer sandiga och det gäller att i vissa partier hålla farten uppe och hålla sig till tidigare spår, annars riskerar man att fastna. Det var nära några gånger. Vi körde direkt till det berömda vattenhålet Cubitje Quap. Det är här som många har fotograferat och filmat schakalerna när de försöker fånga flyghöns och duvor. Tyvärr så var det inte så mycket aktivitet vid hålet, lite duvor och sparvar. Jag hade hoppats på Burchell´s sandgrouse (flyghöna) men den kommer och dricker först senare på morgonen, vilket jag inte visste om. Vi såg de vanliga arterna antiloper och även några ytterligare lejon samt afrikansk vildkatt. Vid ett vattenhål hittade vi några gamar, både white-backed and lappet-faced vulture.

Lappet-faced vulture

White-backed vulture

Lite senare fick vi syn på en öronräv.

Öronräv

Det började snart bli hett och aktiviteten avtog så efter några timmar vände vi tillbaka till campen. När vi kom tillbaka så var det igen kö till bensinpumparna och nu var det dieseln som var slut. Jag pratade med en som stod i kö och han hade tänkt tanka drygt 100 liter så att han kunde ta sig hem till norra Botswana. Som tur var så kom ganska snart tankbilen. Det var det skönt att svalka av sig i poolen på eftermiddagen. Jag gick som vanligt innan middagen kring i campen och hittade några vackra fåglar. Efter lite mat så gick vi än en gång till gömslet när det började skymma, inget speciellt men vi hörde lejon ryta ganska när. Det var som om luften vibrerade, en värdig avslutning på dagen. God natt!!

Yellow-billed hornbill

Crimson-breasted shrike

Dag 4   28 november

Vi hann inte mer än att vakna förrän vi hörde ett lejon ryta nära campen, ett ljud som ger en gåshud. Jag gick ut på baksidan precis i första ljuset och flera gånger så hördes lejonet och det var nära, en otrolig upplevelse. Idag skulle vi köra tillbaka till Twee Rivieren. Efter bara några kilometer så körde vi av misstag in på en loop men detta skulle visa sig vara en ren lyckoträff. Bara en liten bit in på loopen stod några bilar och i kanten på vägen låg en hel lejonfamilj inklusive en gammal hane med svart man, helt fantastisk. De brydde sig inte alls om bilarna som för att passera familjen fick nästan köra utanför vägen. Bil efter bil körde långsamt förbi, stannade en stund för att fotografera dem på knappt fem meters håll, sanslöst!!

”Kalaharilejon” med svart man, familjefadern som har varit i slagsmål ett antal gånger

Vi hann inte köra mer än några hundra meter innan nästa fantastiska upplevelse. Mot oss på vägen kom en lejoninna med två små ungar som inte var gamla. Att se dessa små sötnosar skutta omkring och ibland bli burna i mammans mun, var helt magiskt. Efter bara en liten stund försvann de från vägen och det var nog bara vi och en bil till som såg familjen. Vi tror att lejoninnan var på väg till den stora flocken för att återförenas efter hon varit iväg och fött ungarna.

Vi fortsatte och hela tiden såg vi mycket djur men inget speciellt förrän vi fick syn på en brun hyena, ny på däggdjurslistan. Detta är faktiskt ett vackert djur för att vara en hyena och den var efterlängtad då den var en av målarterna i parken.

Brun hyena

Det blev även en hel del fåglar längs vägen, en hel del strutsar och rovfåglar samt den vackra swallow-tailed bee-eater.

Swallow-tailed bee-eater

När vi anlände till campen så visade termometern 41 grader och då är man glad att här har stugorna aircondition. Vi gick och tog oss ett bad och som vanligt så gick jag sedan  en runda för att titta efter fåglar. Det tog inte lång tid innan jag hittade en ny art för mig, ashy tit, som påminner om våra mesar hemma i Sverige. Sedan stötte jag på en gul mangust som var intresserad av en leopardsköldpadda.

Denna kväll blev det ett restaurangbesök och när vi gick hem blev det lite spaning efter ugglor med hjälp av ficklampa men ingen lycka.

Dag 5   29 november

Samma procedur som alla andra morgnar men nu svängde vi av mot Mata-Mata. Denna flodbädd kändes lite smalare och har lite mer träd vilket innebar fler djur. Snart fick jag syn på några surikater som sprang omkring vid sidan om vägen, grävde efter mat och hittade på hyss. Surikater var ett av de djur som vi verkligen ville se här. De är så härliga att titta på, lite av savannens lustigkurrar.

Vi fortsatte i långsam takt då det fanns så mycket att titta på, mest antiloper och idag såg vi även stenantilop och större kudu. Längs vägen blev vi stoppade av en mötande bil där föraren berättade att det låg fyra geparder en bit från vägen en bit längre fram. Vi hittade dem ganska snabbt men de var svårsedda där de låg i skuggan samt att det var lite värmedaller. Vilka vackra djur!!

Det blev också en hel del fåglar och bland dessa några nya rovfåglar, bl.a. bateleur och lanner falcon

Bateleur, ungfågel

Lanner falcon

Vi kom fram till Mata-Mata tidig eftermiddag och fick vänta en stund för att checka in. Det tog inte så lång tid att köra hit som vi trott eftersom de sista milen var ren sandväg. Detta innebar att man fick köra lite fortare för att inte riskera att fastna, vilket vi var nära att göra ett par gånger framför allt i uppförsbackar. Längs sista biten finns ett par loopar som går till vattenhål och dessa ska man inte missa. Dessutom var looparna inte så sandiga. Senare gick vi till den lilla trevliga poolen och efter lite vila så tog vi en promenad in till Namibia. Här finns en gränsövergång så vi frågade några vakter om vi kunde gå in över gränsen en liten stund och det var inga problem. Vi gick bara några hundra meter in då det var riktigt varmt minst 40 grader. Det lär finnas någon sorts marknadsplats där man kan handla vissa förnödenheter men dit är det en bit och vi orkade inte gå så långt.

Agnetha vid gränsen

Som vanligt innan middagen så gick jag en runda i campen för att spana in lite fåglar. Vid några hus precis i kanten på campen så sprang jag på en hel familj orädda surikater. Jag kunde på nära håll studera dem där de sprang runt och letade mat samt lekte lite, häftigt. När jag kom tillbaka till vår stuga började jag prata med vår granne som satt och höll på med en sin imponerande kamerautrustning, som han också visade för mig. Jag berättade då att jag hade hittat en surikatfamilj en bit härifrån, om han ville fotografera dem. Då berättade han att han satt och väntade på surikatgänget, för varje kväll så gick de en runda i campen. Så när det började skymma satte vi oss på verandan med en kall öl och mycket riktigt så dök hela gänget upp. Sedan sprang de nyfiket runt och kollade läget samt bråkade lite med kapjordekorrarna, vilken fantastisk upplevelse! Efter en god middag som bestod av pasta med skinksås och ett riktigt bra vin, så bestämde vi oss för att dagen efter inte stanna en natt till i Twee Rivieren. Vi förstod att vi skulle vara framme i Twee Rivieren vid lunchtid och då skulle det inte finnas mycket kvar att göra. Vi skulle helt klart hinna fram till Upington till sen eftermiddag. Som tur var så var det ledigt på samma ställe som vi tidigare bokat i Upington. Detta kunde vi fixa då här uppe kommer man in på Namibias mobilnät. I parken kan man bara räkna med täckning runt Twee Rivieren och i Mata-Mata, wifi är bara att glömma. Vi gick ner till gömslet vid vattenhålet senare på kvällen och såg som vanligt svartryggad schakal men även en jagande rufous-cheeked nightjar

Surikater och kapjordekorrar

Dag 6  30 oktober

Vi steg som vanligt upp vid femtiden, åt en snabb frukost, fixade allt det praktiska och sedan körde vi iväg. Snart njöt vi av samma vackra soluppgång som alla andra morgnar.

De första djuren som vi fick syn på var tre giraffer, vilket vi inte hade sett innan i parken. Med tanke på att vi nu kört kanske upp mot 60 mil utan att se en giraff , så fick vi nu under de första timmarna se upp mot 10 stycken, konstigt!

Ett typiskt vattenhål i Kgalagadi

Efter kanske en mil så kom vi till den värsta delen av sandvägen och trots att jag var uppmärksam så körde vi fast. Jag gick ur bilen samtidigt som vi båda spanade av närområdet. Jag försökte ta bort sand runt hjulen med händer och fötter men trots ihärdiga försök blev vi sittande. Efter kanske knappt tio minuter kommer först en bil och sedan en till med totalt 6 personer i. Med deras hjälp att putta på bilen kom vi snabbt loss. Med det var lite pirrigt då det är mitt i lejonland.

Resten av förmiddagen såg vi många djur men inget speciellt. Det blev en hel del antiloper, gnu och några lejon bl.a. ett lejon som gjorde ett anfallsförsök mot en flock springbockar. Men det var dömt att misslyckas på förhand. Samma lejon lade sig senare under ett träd kanske 400 meter ifrån fikastället, så medan vi satt och fikade hade vi hela tiden ögonen på lejonet. Men vi hade flocken med springbock mellan oss och lejonet och så länge de var lugna så var vi lugna. Men det var en häftigt upplevelse att sitta och fika och samtidigt titta på ett vilt lejon.

Lejon som smyger på springbockar

Vid ett vattenhål var bråk mellan två gemsbockar så det rök i gruset, riktigt häftigt att se dem springa och jaga varandra för att sedan börja stångas.

Gemsbockar som bråkar

Det sista vi gjorde var att besöka ett lite museum som finns vid ett rastställe. Det består av ett litet hus som en gång var bebott. Man har svårt att fatta att någon kunde överleva här ute även om det finns en brunn här. Men det var intressant att se hur de bodde och läsa historien om familjen som levde här.

Museumet

Vi var framme i Twee Rivieren vid tolvtiden så det fick bli lunch innan vi fortsatte mot Upington. Efter 3 timmar ytterligare körning var vi framme i Upington och vårt fina boende vid Oranjefloden. Vi bodde på ett ställe som heter River Place Manor mitt bland vin- och fruktodlingar, hade en fantastisk utsikt över floden och badade i en härlig pool. Vi njöt här i två dagar innan vi tog planet till Johannesburg och sedan vidare hem till kalla Sverige. Denna sista vecka var en värdig avslutning på en fem veckor lång vistelse i det fantastiska Sydafrika.

Kgalagadi är en magisk plats att besöka och som lämnade ett djupt intryck på oss.

River Place Manor, Upington

Fågellista: Fet stil=lifer

1. common ostrich
2. western cattle egret
3. secretarybird
4. white-backed vulture
5. lappet-faced vulture
6. black-chested snake eagle
7. bateleur
8. martial eagle
9. tawny eagle
10. gabar goshawk
11. pale chanting goshawk
12. black harrier
13. pallied harrier
14. jackal buzzard
15. kori bustard
16. Ludvig´s bustard
17. northern black korhaan
18. spotted thick-knee
19. crowned lapwing
20. namaqua sandgrouse
21. speckled pigeon
22. ring-necked dove
23. laughing dove
24. namaqua dove
25. western barn-owl
26. spotted eagle-owl 
27. Verreaux´s eagle owl
28. rufous-cheeked nightjar
29. african palm-swift
30. white-backed mousebird
31. lilac-breasted roller
32. swallow-tailed bee-eater
33. african hoopoe
34. green wood hoopoe
35. common scimitarbill
36. southern yellow-billed hornbill
37. african grey hornbill
38. golden-tailed woodpecker
39. pygmy falcon
40. red-necked falcon
41. lanner falcon
42. pririt batis
43. crimson-breasted shrike
44. southern fiscal
45. eurasian golden oriole
46. fork-tailed drongo
47. cape crow
48. ashy tit
49. spike-heeled lark
50. grey-backed sparrow-lark
51. fawn-colored lark
52. barn swallow
53. rock martin
54. willow warbler
55. black-chested prinia
56. rufous-eared warbler
57. chestnut-vented warbler
58. cape starling
59. Burchell´s starling
60. groundscraper thrush
61. karoo scrub robin
62. kalahari scrub robin
63. chat flycatcher
64. marico flycatcher
65. spotted flycatcher
66. ant-eating chat
67. chapped wheatear
68. familiar chat
69. house sparrow
70. cape sparrow
71. southern grey-headed sparrow
72. white-browed sparrow-weaver
73. sociable weaver
74. scaly-feathered weaver
75. southern masked weaver
76. red-billed quelea
77. violet-eared waxbill
78. shaft-tailed whydah
79. yellow canary
80. white-throated canary
81. lark-like bunting

Däggdjur

1. springhare
2. single-striped grass mouse
3. kapjordekorre
4. gepard
5. afrikansk vildkatt
6. lejon
7. slank mangust
8. gul mangust
9. surikat
10. fläckig hyena
11. brun hyena
12. svartryggad schakal
13. kapräv
14. springbock
15. strimmig gnu
16. gemsbock
17. stenantilop
18. större kudu
19. giraff